En åtgärd som ökar resurseffektiviteten för en typ av produkt kan få den rakt motsatta effekten för en annan. Chalmersforskarnas ramverk är ett steg på vägen för att hitta vilka metoder för resurseffektivitet som passar bäst för vilka produkter.

På Volvo CE finns det stora resursvinster att göra genom nydesign av ett bränslefilter så att det kan rengöras och återanvändas istället för dagens lösning med engångsfilter. Ett enda filter skulle därmed kunna ersätta det 40-tal som idag behövs under maskinens livslängd.

För elektronik är återanvändning den åtgärd som har störst påverkan på resurseffektiviteten, även med tanke på innehållet av sällsynta metaller. Bara ett fåtal av de knappa metallerna kan återvinnas med dagens metoder.

När det handlar om engångsprodukter som inkontinensblöjor behöver man söka andra lösningar för att minska resursanvändningen, till exempel genom att minska spillet av material och energi i tillverkningen. Men det kan finnas fler lösningar, den studien har just startats.

– Det är stor skillnad på blöjor och stora maskiner. Vi vill kunna utvärdera och peka på vilka typer av cirkulära lösningar som är effektiva för vilken typ av produkter. Vi vill också veta vilken produktkarakteristik som avgör vilken åtgärd för resurseffektivitet som ger bäst resultat, säger Anne-Marie Tillman, professor vid Chalmers och ansvarig för ett av Mistra REES sju forskningsprojekt.

Nytt ramverk

Gruppen har tagit fram ett ramverk där ett antal åtgärder för effektivisering har listats, exempelvis delande som kan öka användningen av produkter som används sällan, tjänsteförsäljning istället för produktförsäljning, återtillverkning, återanvändning inom samma eller helt nya områden, minskat spill vid produktionen eller ändrad design av produkten, till exempel byte av material. Detta ställs sedan mot produktens karaktär, till exempel vilken funktion den har, vilken sektor den tillhör, hur komplex den är, om den använder energi eller andra insatsvaror under användningen eller om den innehåller sällsynta eller giftiga material.

I en pilotstudie har sedan doktoranderna Siri Willskytt och Daniel Böckin, tillsammans med de seniora forskarna Anne-Marie Tillman och Maria Ljunggren Söderman, med hjälp av ramverket gått igenom studier 17 olika produkter, bland dem produkter från de företag som är engagerade i Mistra REES. Det handlar om allt ifrån plastpluggar och borrar till gräsklippare, litiumbatterier, fasadtvätt och produktion av mjölk.

Preliminära slutsatser

Några preliminära slutsatser från pilotstudien som forskargruppen kunnat dra:

  • Enkel demontering underlättar återtillverkningen
  • Att uppgradera produkten vid återtillverkning är viktigt inom områden där den tekniska utvecklingen går snabbt.
  • Produkter med lång livslängd, eller som inte används så mycket, lämpar sig ofta för delning
  • Förbättrad resurseffektivitet för konsumtionsvaror handlar om att effektivisera produktionen och/eller öka återvinningen.
  • Återanvändning inom en ny typ av användning är en bra strategi för vissa produkter.

– Till skillnad från andra forskningsprojekt inom området gör vi en bottom up-undersökning och försöker dra slutsatser från så många fallstudier som möjligt, studier där resurseffektiviteten hos olika lösningar undersökts. Många andra projekt tittar top-down och undersöker materialflöden globalt eller i olika länder eller sektorer. Ett exempel är Ingenjörsvetenskapsakademin som använde just sektorer som indelningsgrund, säger Anne-Marie Tillman.

– Vi vet ju inte ännu vad det är som avgör vilka cirkulära lösningar som ska användas för vilka produkter, men hoppas få fram grundläggande rekommendationer när vi fortsätter våra analyser av det hundratal studier vi har samlat ihop, i litteraturen, från företagen som deltar i REES och genom egna undersökningar.

Nya fallstudier under våren

Doktoranderna utför ytterligare några fallstudier under våren 2017.
Siri Willskytt undersöker Attends blöjor, vad man kan göra för att få dem mer resurseffektiva. Daniel Böckin tittar på om det finns effektivitetsvinster i att använda 3D skrivare för produktion av delar till dieselmotorer hos Volvo Group. Hampus André har precis börjat studera återanvändning av laptops tillsammans med bland andra Inrego och Godsinlösen.

– Under hösten ska de sedan ägna sig åt analys och skriva sina licentiatavhandlingar. Vi är alldeles i fas med arbetet, doktoranderna samarbetar bra med varandra och företagen och jag är jättenöjd med hur arbetet går framåt, säger Anne-Marie Tillman.

Chalmersdoktorander

Daniel Böckin, Siri Willskytt och Hampus André

Fotograf: Henrik Sandsjö