Varje månad presenteras ett av Mistra REES partners. Vi inleder med Inrego, ett företag i IT-branschen som arbetar med cirkulära affärsmodeller och med ett stort engagemang i programmet.
Vilken är er kärnverksamhet?
Inrego köper in IT-utrustning som företag och myndigheter använt klart, dataraderar och fixar till för att sedan sälja vidare till småföretag, kommuner, skolor och privatpersoner. Det vinner säljare, köpare och miljön på.
Hur jobbar ni med cirkulär ekonomi?
Eftersom själva affärsidén är cirkulär försöker vi utveckla det vi redan gör. Det innebär förutom att öka volymerna att hitta fler sätt att få in färdiganvänd IT-utrustning, bli bättre på att rekonditionera fler slags produkter och hitta fler behov av de återanvända produkterna. Utöver det verkar vi också för att återanvändning ska vara en självklar och välfungerande del i Sveriges infrastruktur. Till exempel sprider vi kunskap om IT-återanvändning och försöker påverka frågor om detta, t ex genom föreläsningar, synas i media och delta i olika forskningsprojekt inom återanvändning och cirkulär ekonomi.
Vilka är de största utmaningarna med att verka för en cirkulär ekonomi?
Konsumenter och organisationers invanda köpbeteende att köpa nytt för att sedan återvinna. Återvinningen har fått ett oförtjänt gott rykte och man uppfattar därför inte att det är så stor skillnad på återvinning och återanvändning. Skillnaden är enorm! En fullt fungerande dator mot en pulveriserad, vad är det som är oklart?
Hur har ni deltagit i Mistra REES hittills?
Vi har deltagit i ett antal intervjuer och givande workshops, bland annat en för att kartlägga vilka sällsynta metaller en dator består av. Inte ens tillverkarna vet det idag.
Vad har ni haft mest nytta av så här långt och vilka är de största utmaningarna?
Nätverket inom REES med både kunniga forskare inom området och företag i helt andra branscher med liknande utmaningar är en tillgång när man vill bolla idéer och få utomståendes syn på vad man försöker göra. Det innebär också att man ställs för ovana frågeställningar när man faktiskt måste förstå och specificera vad man behöver hjälp med.
Hur uppfyller deltagandet förväntningarna?
Till en början tänkte vi att om vi kunde bidra med kunskap i ämnet för att föra det framåt skulle vi vara nöjda. Sanningen att säga är vi nya i forskningssammanhang och det har varit en erfarenhet att förstå hur det går till och vad man kan få ut av det. Nu har vi förstått att även vi kan vara behjälpta av själva arbetet i projektet.
Vad vill ni se mer av i framtiden?
Forskare i vita labbrockar som smyger runt i våra korridorer med bubblande gröna provrör i händerna. Nä, skämt åsido är det viktigt med konkreta resultat såsom siffror och fakta som vi kan kommunicera, och mer kontakt med forskare i vardagen. Det är i vardagen det händer för oss. Det borde vara en intressant miljö att studera oh påverka på nära håll, frågan är bara vad som sagt.
Året är 2050, ni ser tillbaka på hur den cirkulära ekonomin utvecklats över tiden – vilket är ert största bidrag till att den cirkulära ekonomin förbättras (tänk fritt!)
Vi hittade nyckeln till att få människor och organisationer, att lika självklart som det idag är att köpa nytt och återvinna, välja att använda begagnad elektronik och lämna vidare till nästa användare när man är klar. Nyckeln fanns inom konsumentbeteende, förenklande av varutransaktioner, värdeidentifiering och/eller politiska styrmedel. Detta har sedan lätt har kunnat applicerats på återanvändning av mängder av produkter och områden i samhället. Återanvändning är numer en självklar och välfungerande del av den svenska infrastrukturen som därmed öppnat upp för en stor sektor av lönsamt företagande inom cirkulär ekonomi. Även om man inte längre kallar den cirkulär ekonomi – utan bara business as usual.