Raphael Wasserbaur är doktorand på Linköpings Universitet och deltar i forskningen i Mistra REES. Han framhåller att den svenska tvättstugan är som ett skolboksexempel på hur en resurs kan utnyttjas mer effektivt genom att utveckla alternativa modeller till traditionellt ägande. Vi tog ett snack med honom för att höra mer om hur han tänker. 

Berätta om din forskning!

För närvarande jobbar jag med två forskningsprojekt. Det ena är det EU-finansierade Circular European Economy Innovative Training Network som består av femton doktorander Inom programmet studeras olika aspekter kopplade till cirkulär ekonomi, såsom till exempel konsumentbeteenden och miljöpåverkan. Mitt andra projekt ingår i Mistra REES (resource efficient and effective solutions) – vilket är ett forskningssamarbete mellan Linköpings universitet, Chalmers och Lunds universitet. Min roll här är lite speciell eftersom jag fokuserar på systemperspektiv för att kunna analysera hur saker och ting kan göras mer resurseffektiva. Studien om tvättstugor är också mitt första projekt inom Mistra REES.

Vad är det som gör just tvättstugor så intressanta? Är den svenska tvättstugan verkligen så unik?

Den svenska modellen med gemensamma tvättstugan är intressant av flera anledningar – först och främst är det ett skolboksexempel på hur en resurs kan utnyttjas mer effektivt genom att utveckla alternativa modeller till traditionellt ägande. Extra intressant är det också eftersom tvättstugan funnits så länge och dessutom utvecklats i ett av världens rikaste länder.

Till att börja med – de gemensamma tvättstugornas större tvättmaskiner som gör att större mängder kläder kan tvättas per tvätt. En gemensam tvättstuga innebär också att plats i din bostad som annars skulle behöva användas till en tvättmaskin kan användas till annat. Tvättmaskinerna är inte bara större – de är ofta av högre kvalitet, mer moderna vilket innebär att de också är mer energieffektiva. Ofta går det dessutom att utnyttja fjärrvärme för att värma upp vattnet – vilket gör energibesparingarna ännu större – då det är uppvärmningen av vattnet som slukar mest energi.

På vilket sätt kan din forskning kan bidra till en bättre värld?

I vår forskning tittar vi både på hur politik, affärsmodeller och produktdesign kan bidra till ökad resurseffektivitet. På det sättet får vi ett större och bredare perspektiv. Genom att studera tvättstugan kan vi få en bättre förståelse för hur resurser kan användas mer effektivt och hur nya affärs- och tjänstemodeller bör utformas för att fungera optimalt.

Vad har du kommit fram till? Är det något som har överraskat dig i din forskning?

En intressant observation är att det tycks bli allt ovanligare med gemensamma tvättstugor i Sverige. Det blir allt vanligare att folk köper sin egen tvättmaskin trots att man bor i flerfamiljshus. Vissa menar att det framöver bara kommer att finnas gemensamma tvättstugor i socioekonomiskt svaga områden eller i byggnader med höga boendekostnader.

Alla är överens om att gemensamma tvättstugor har stora miljömässiga fördelar. Trots detta tycks det som att många hushåll låter prioriterar bekvämlighet och köper egna tvättmaskiner istället för att utnyttja de gemensamma tvättstugor som finns.

Hur kan systemet med tvättstugor inspirera och underlätta övergången till ett mer cirkulär ekonomi?

Genom att analysera tvättstugemodellen från ett systemperspektiv får vi värdefulla kunskaper som kan tillämpas även på andra områden. Dessa insikter underlättar arbetet med att utveckla nya affärsmodeller och styrmedel. Mycket av det vi lär oss från tvättstugestudien kan tillämpas direkt på andra områden, ett närliggande exempel är systemen med bilpooler som börjar utvecklas på olika håll runt om i världen.

Raphael Wasserbaur är doktorand på Linköpings univesitet.