De flesta av dagens affärsmodeller är anpassade för en linjär ekonomi. En övergång till en cirkulär ekonomi med stärkt konkurrenskraft för företagen kräver nya och kanske också innovativa affärsmodeller. Här finns både hinder och drivkrafter.
Ett av REES företagen som arbetar cirkulärt – Inrego.
Drivkrafterna handlar om bättre kontroll över materialflöden, att säkra tillgången på kritiska komponenter, möjligheten att skapa en nischmarknad och ökad lönsamhet. Andra aspekter är att offentliga upphandlingar är på gång som prioriterar cirkulära produkter liksom en större tillgång för företagen till en lönande eftermarknad. Strategiska partnerskap blir också viktigare.
Hindren gäller låga priser på jungfruliga råvaror, höga kostnader för arbetskraft, inlåsningseffekter och inte minst att företagen behöver investera i såväl infrastruktur som i ledningssystem och kompetens. Det är också faktorer som innebär att företagen upplever en hög affärsrisk vid en övergång till en cirkulär ekonomi.
En rapport om hinder och drivkrafter finns att ladda ner från Mistra REES webbplats.
Komplicerade studier
– Affärsmodeller är ofta komplicerade och det tar tid att göra ordentliga studier så nära företaget att resultaten blir användbara. Affärsmodeller talar man inte heller så öppet om, de tillhör ofta företagens affärshemligheter, säger Andrius Plepys, forskare vid IIIEE i Lund som leder arbetet kring affärsmodeller för en cirkulär ekonomi.
– Vi uppmanade företagen inom REES att komma in med sina forskningsbehov när det gäller just affärsmodeller och fick in många konkreta förslag. Vi har sedan formulerat ett antal av dem som masterarbeten, säger Andrius Plepys.
Forskargruppen har sedan tagit ett stort antal masterstudenter till hjälp i arbetet att samla in material och fallstudier. Fem av masteruppsatserna har utförts i samarbete med Volvo Group och tillsammans ger de en rad olika aspekter på funktionsförsäljning. Masterarbeten inom funktionsförsäljning har även utförts tillsammans med företag utanför REES-sfären, exempelvis IKEA, som är intresserad av potentialen att hyra eller leasa ut möbler eller svenska kommuner som är intresserade av att upphandla belysning som en funktion, snarare än olika armaturer och lampor.
Doktoranderna inom projektet valde att fokusera på IT- branschen och har varit i kontakt med främst Inrego och Godsinlösen, som arbetar med återtillverkning av IT-produkter.
– Det betyder i sin tur att de har begränsat sig och fördjupat sig kring affärsmodeller för återtillverkning och en artikel är på gång i en bättre tidskrift, säger Andrius Plepys.
Strukturerar de affärsmodeller som används
En stor databas har gruppen också byggt upp med företag som arbetar cirkulärt.
– Vi arbetar nu med att studera och strukturera de affärsmodeller som de cirkulära företagen använder, vilka affärsmodeller som är vanligast och vilken eller vilka modeller som verkar mest lyckosamma för vilken produkt.
Doktoranderna Julia Nussholz och Katherine Whalen har även arbetat med ett analytiskt ramverk för att kunna beskriva och kategorisera olika affärsmodeller. Det ramverk som finns sedan tidigare har de valt att modifiera för att få in alla de roller olika typer av företag kan ta för att förbättra sina cirkulära affärserbjudanden.
– Vi testar nu om den modifierade versionen ger en bättre bild, det vet vi inom kort, säger Andrius Plepys.
På gång är också inte mindre än sju masteruppsatser som tillsammans går på djupet med andrahandsmarknaden i Lunds kommun, handledda av Carl Dalhammar, IIIEE. Det handlar exempelvis om vilka produkter som efterfrågas mest, vilka material det handlar om, hur ett märkningssystem skulle kunna se ut, hur kommunen kan upphandla återtillverkat eller återbrukat, vilken samhällsnytta det ger och vilka problem som kan uppstå, med mera.
– De kommer att vara klara före sommaren och resultaten kommer också att vara till nytta för doktoranderna i deras fortsatta arbete, konstaterar Andrius Plepys, som trots de inledande svårigheterna tycker att de nu kommit en bra bit på väg.